snart växer knopparna igen
Kategori: Dagarna man lever
"Jag tror att vi borde slutas ses."
Jag hade knapp sagt det förrän du omfamnade mig, helt ljudlöst hade du rest dig från soffan och jag såg dig inte för jag stod med ryggen vänd mot dig. Med din allra lugnaste röst sa du okej.
Tårarna rann ner för mina kinder, som det hade gjort utan att du sett det.
Du trodde att någon ringde mig när jag egentligen torkade bort tårar, jag skrev att jag bara skulle svara innan jag kom in. Jag stod därutanför och torkade frenetiskt på mina kinder.
Dagen efter var det knoppar på alla träd. Kanske kommer det inte att kännas om ett tag, kanske när träden är gröna och håret är blont så kommer jag inte att veta var du bor.
Men det var fint. Sista gången. Det var som alla andra gånger. Bara att det inte var det. Vi kom samtidigt och jag visste inte att det var allra sista gången.
Jag sover inte längre borta om nätterna.
