lite krönikörtankar och några franskaverb
Jaha. Så här sitter jag nu igen. Framför datorn med franskaverb i olika färger på ett block. Jag kan inte färgkoordinera för övrigt. Helt värdelös. Min hjälplärare gav det som förslag, att skriva i olika färger för att minnas bättre och effekten på det är ju väldokumenterad typ, t.ex. i minnesmästerskap. Så jag börjar skriva; blått för grundform, orange för själva formen i konditionalis och grönt för översättning.
...
Är jag dum eller? MAN SKA JU SKRIVA VARJE VERB I OLIKA FÄRGER. "aller" ska stå i rosa, "savoir" i grönt och "faire" i nån annan färg! Hur jäkla svårt kan det vara...?
Ja det är story of my life eller nåt.
Nähepp. Dagen alltså. Möte för programfördjupningar, rush till Hagabion med finaste Linnea för att vara kulturtantiga och sen hemåt för att laga megagod soppa som brodern och jag förtärde utan våra päron för de har övergivit oss. Okej, nej de har de inte, de kom bara hem senare, typ en och en halvtimme senare. Addera en nypa skolångest och lite mindre än en nypa plugg så har ni min dag.
Funderade även imorse på om jag vill bli krönikör. För det vill jag bli, typ vid sidan om plugget liksom(ah, som om jag skulle hinna det...). Men sen kom jag att tänka på det mer. Kollade några tips från Linda Skugge och jag började tänka om lite, eller iallafall bromsa min tankebana.
Det är fan jobbigt att vara krönikör tydligen. För man ska vara elak och inte se personen bakom och lite sånt tjotahejsan. Skulle jag klara det tänkte jag då. Att vara tvungen att skriva ut pinsamheter och man ska absolut skriva ut sådant som man inte vill att ens päron ska veta, speciellt de sakerna tydligen. Och jag är ju realtivt känslig när de kommer till min mor och far.
Så jag ska tänka lite mer på det. För jag tycker verkligen om hela krönikeformatet och gillar att läsa krönikor och skrivit några själv också. Men om det är vad som krävs måste nog jag mogna lite tror jag.
Eller flytta väldigt långt bort så att när de läser texten och ringer mig för att fråga vad fan jag har skrivit så är det så dåliga linjer att samtalet konstant brusar och bryts.
Antingen eller liksom.
p.s. jag lovade ju en instagrambild på Linnea och jag som kulturtanter och jag kom ihåg! Blev dock efter filmerna, men sak samma - bild som bild. d.s.
